jalkemo

Ibland är det inte enkelt att inte vara äldst i hemmet. Efter att jag hört om Zlatans skada så dog mitt intresse fullständigt för matchen mellan Barca och Milan. Dortmund-Arsenal kändes genast med intressant men min far ville bestämt se Mes que un club ta emot sig Milan.

Jag hann knappt sätta mig i soffan innan Pato hade rullat in 1-0 efter enbart 23 sekunder. Det femte snabbaste målet i Champions Leagues historia, ganska chockerande att det gjorts 4 snabbare mål. Barca var helt klart skakat i början och samme Pato var två gånger om nära på att rinna igenom igen. Det var tydligt att det inte var två naturliga mittbackar som spelade och Barcelona ska vara glada över att de enbart släppt in ett mål efter 10 minuter. Resterande 80 minuterna var en uppvisning där Barcelona gjorde vad man är bäst på, vara Barcelona. Jag tror inte Milan lyckades ha bollen inom laget i mer än 20 sekunder. Det var spel mot ett mål men de riktigt farliga chanserna uteblev. Messi var som vanligt magisk men det kändes som att Barca sökte och förlitade sig lite för mycket på Messi. Föga överraskande var det just denna Messi som låg bakom kvitteringen då han rundar Abate på ett imponerande sett och spelar Pedro till ett öppet mål. Strålande gjort av Messi men Abates försvarsingripande var minst sagt tveksamt.

Andra halvlek var Barcelona totalt överlägset och 2-1 målet kom på frispark av David Villa en bit in på halvleken. Bollinnehavet  dominerades totalt av Barca men man lyckades inte skapa någonting. När Thiago Silva nickade in 2-2 på hörna i den andra övertidsminuten var det en stor chock för alla som såg matchen skulle jag tro. Ett mindre logiskt mål vet jag inte om jag sett någonsin. Milan hade inte varit över offensiv planhalva i andra halvlek och målet kom som en blix från klar himmel. 2-2 borta mot Barcelona är givetvis ett strålande resultat för Milan, nu har man gruppsegern i egna händer och man har fördelen av att möta Barca på hemmaplan i den förmodligen avgörande matchen.

Matchen jag ville se egentligen då? Inramningen var tydligen helt fantastisk och det går inte blunda för det faktum att den tyska supporterkulturen för närvarande är särklass i Europa. Säker ståplats känns verkligen som något att införa i England men det är en helt annan diskussion. Robin Van Persie gav Arsenal ledningen strax innan paus och målet såg länge ut bli matchen enda men inhopparen Perisic hade andra tankar. En andraboll efter en hörna studsade ut till vänster utanför straffområdet och Perisic klippte till på helvolley. Träffen blev helt perfekt och bollen seglade snyggt in i det högra krysset, helt otagbart för Szczesny. Dortmund var även mycket nära att avgöra på stopptid men Szczesny lyckades avstyra på ett mycket bra sätt.

Chelsea lyckades besegra Leverkusen efter två assist av den iskalle Fernande Torres, David Luiz samt Juan Mata gjorde Chelseas mål. Annars var den forne Chelsea-spelaren Michael Ballack mycket nära på att ge Leverkusen ledningen men hans skott räddades av Peter Cech som var tillbaka i Chelseas mål efter skada. Ballack fick förövrigt stående ovationer när han senare byttes ut.

Förhoppningsvis blir Benfica-United imorgon en roligare match än den jag såg idag.

Jalkemo

Senast det spelades Champions League fotboll var jag på plats i London för att beskåda matchen mellan Barcelona och Manchester United. Det var den 28e maj och jag har aldrig i hela mitt liv varit så laddad inför en specifik fotbollsmatch tidigare. Uppladddningen skedde intill Wembley tillsammans med flera tusen Unitedsupportrar där det var sång och öl på schemat. Matchen beskådades på en stor nattklubb i centrala London där MUST sålt biljetter inför. Stämmningen var magisk och det var en sådan enorm laddning i luften. Personligen såg jag Barcelona som klara favoriter men ju närmare matchstart vi kom kändes det som att vi hade en bra chans. Matchen började likt i Rom i ett vansinnigt tempo från Uniteds del, man spelade ut Barca totalt de första 10 minuterna och man vågade plötsligt tro på en vinst. De nästkommande 80 minuterna är svarta, Barcelona tog över totalt och vann rättvist med 3-1. Hemresan samt kvällen efter matchen blev inte som man tänkt sig i och med detta som ni kanske förstår.

Detta var alltså sist det spelades Champions League fotboll i Europa. Idag drar det igång igen och det känns riktigt efterlängtat. Kvällens engelska representanter heter Chelsea samt Arsenal och lagen går in i gruppspelet med helt olika förutsättningar. Chelsea har börjat bra i Premier League även om spelet inte har imponerat och man har kommit i en på pappret väldigt enkel grupp med Valencia, Leverkusen & Genk. Arsenal å andra sidan är inte alls i balans och har kommit i en ganska så lurig grupp där man möter Marseille, Olympiacos samt Dortmund. Arsenal möter ikväll Dortmund på bortaplan och lyckligtvis får man tillbaka Alex Song samt Gervinho som har varit avstängda i lagets tre senaste ligamatcher. Mertesacker blir viktig i försvaret och Arteta som ses som en ersättare till Fabregas kommer givetvis att starta. Det ska även nämnas att Arsenals tränare Arsene Wenger är avstängd i de inledande två matcherna och kommer följa matchen från läktaren. Skulle jag få tippa en startelva tror jag Arsenal ställer upp på följande vis Szczesny, Sagna, Koscielny, Mertesacker, Santos, Frimpong, Song, Arteta, Walcott, RvP, Gervinho.

Chelsea tar emot Leverkusen på hemmaplan och det finns inget annat än seger på kartan. Man möter United i PL på söndag men jag tror inte Villas-Boas kommer tänka allt för mycket på den matchen när han tar ut startelvan till sin första CL-match någonsin. Cech, Bosingwa, Terry, Ivanovic, Cole, Meireles, Mikel, Lampard, Mata, Torres, Sturridge känns realistiskt.

För oss svenskar tappade tyvärr det kanske på pappret mest intressanta matchen glöden igår när det kom ut att Zlatan Ibrahimvic har dragit på sig en skada och kommer inte kunna möta sina gamla lagkamrater i Barcelona. Jag tror inte jag är ensam om att vilja se Zlatan Vs Pep på Camp Nou efter alla uttalanden som skett efter Ibras flytt.

Imorgon kliver de två Manchsterlagen in i CL spel och United åker till Portugal för att spela mot Benfica medan City tar emot Napoli på Etihad stadium. Personligen tror jag framförallt United kan få det tufft mot Benfica. Man möter Chelsea på söndag och i och med detta tror jag Ferguson kommer rotera ganska kraftigt i laget inför matchen. Ett kryss känns inte alls otroligt så här på förhand.

Det känns så skönt att det drar igång igen, att ens favoritlag får möta sig med de bästa i Europa och att man kan kolla fotboll i toppklass på vardagskvällar är helt underbart. Det är något speciellt med Champions League kvällar. Årets final spelas på Allianz Arena den 19e maj 2012, om United spelar den kommer jag åka till Munchen.

Måste även avslutningsvis bara nämna tennismatchen som spelades mellan Novak Djokovic och Rafael Nadal igår i US Open finalen. Vilken jävla tennis det bjöds på, ni som inte stannade uppe och såg matchen missade något.

Jalkemo

Över ett år sedan jag sist skrev här och jag känner att behovet av att skriva av mig är för stort för tillfället. Jag kommer på denna blogg skiva om Engelsk fotboll och jag kommer inte sätta några krav på mig själv hur ofta jag kommer publicera inlägg då jag antagligen lovar för mycket.

Får väl ta och presentera mig. Fabian Jalkemo är namnet, 20 år och bor i Norrköping. Gör inte allt för mycket för närvarande och min mesta tid går åt till att antingen spela eller för det mesta kolla på fotboll. Kommer förmodligen flytta till Manchester om någon månad för att plugga engelska samt följa mitt favoritlag Manchster United nära på riktigt.

Nog om mig och åter till fotbollen. Säsongen har börjat häpnadsväckande och det har varit stor dominans från de båda lagen från Manchester. 33 gjorda mål på 4 matcher för de båda lagen har fört upp diskussionen om Premier League blivit en ny La Liga. Tidigare har det inte funnits några svåra bortamatcher i PL eftersom lagen i botten varit så bra framförallt på hemmaplan men inledningen på den nya säsongen har fått en att undra om det har förändrats. Det började med att Manchester City besegrade Tottenham med 5-1 på White Hart Lane och nu direkt efter landslagsuppehållet pulveriserade Man United Bolton med 5-0 på Reebook. Både Bolton och Spurs är normalt sett två enormt hemmastarka lag och Spurs förlorade enbart en match på hela förra säsongen (Wigan).

Har pengarna tagit över för mycket även i Premier League eller vad är det frågan om? Personligen vill jag inte tro det utan än så länge tror jag mest att det är tillfälligheter. När United mötte Arsenal så var det inte ett riktigt Arsenal man mötte. De hade precis tappat sina två bästa offensiva spelare samt att man hade både skador och avstängningar på ordinarie och tongivande spelare. När City mötte Spurs så var laget inte i balans mycket på grund av Modric sagan, det ska även nämnas att Spurs var minst lika bra i första halvlek och hade flera goda chanser att göra 1-0 innan Dzeko satte bollen i nät.

För mig är Premier League överlägset den bästa och jämnaste ligan i världen och jag hoppas verkligen det fortsätter så. Givetvis njuter jag när mitt kära United slår Bolton med 5-0 borta men det är något speciellt med nerverna man får uppleva i dessa bortamatcher normalt sett. Jag ser egentligen ingen bortamatch i Premier League som en given trepoängare och förra säsongen var en holmgång för vad psyket klarade av när vi spelade bortamatcher. Men är detta inte lite med förtjusningen av ligan vi älskar? Att vi inte likt Barca och Real vet att vi kommer besegra laget på 10e plats enkelt på bortaplan? Att Wolverhampton förra året kan besegra United, att Sunderland kan slå Chelsea på Stamford Bridge, att Wigan som normalt sett är värdelösa på bortaplan kan besegra Tottenham på WHL, för mig är det mycket av detta som ät tjusningen med Premier League och skiljer den från många andra toppligor. Att det olikt andra ligor finns så många lag som kan blanda in sig i toppstriden gör inte nivån sämre heller.

Förhoppningsvis lägger sig denna oerhörda dominans efter ett tag och Premier League går tillbaka till sitt vanliga underbara jag. United möter Chelsea på söndag och det ska bli oerhört intressant att se vart man har framförallt Chelsea som trots att man inte imponerat för fem öre tagit 10 poäng på 4 matcher och har 3 raka segrar. Att Liverpool och Tottenham möts tidigare på söndagen gör det inte direkt till en sämre dag. Det var allt för idag och förhoppningsvis kan jag hålla igång min skrivlust ett tag och fortsätta skriva några gånger i veckan. Ge gärna tips på något ni önskar att läsa om.

Jalkemo

När Harry Redknapp för knappt 18 månader sen tog över Tottenham låg de sist i Premier League, att laget igår den 5e maj 2010 kvalificerar sig för Champions League är inget annat än en enorm bragd.

 

Det var en oväntad offensiv uppställning som happy Harry ställde upp med, Palacios hade förpassats till bänken och istället fick den mer offensiva Modric förtroendet centralt på mittfältet tillsammans med Huddlestone.  City ställde upp med det förväntade laget och tog även direkt i inledningen av matchen tag i taktpinnen. De första 10 minuterna av matchen tillhörde en viss Argentinare vid namn Carlos Tevez, han skapade helt på egen hand två jätte chanser som Gomes med nöd och näppe klarade av, efter denna makalösa öppning kändes det som att luften gick ur City, Tottenham kom högre upp i banan och radade upp chans på chans, Crouch hade en nick i stolpen, King fick ett mål bortdömt (väldigt tveksamt) och Bale sköt straxt utanför efter ett fint förarbete av Crouch.  0-0 stod sig halvleken ut.

 

Likasom i första halvlek startade City bäst och skapade även i inledningen av denna halvlek några farliga chanser. Men precis som i första tog Tottenham över ju längre halvleken led. Crouch och Defoe hade båda chansen att göra mål efter ett strålande inspel av Assou-Ekotto men ingen av spelarna nådda bollen. Med ca 15 minuter kvar av matchen kom Bale runt på kanten och slog ett perfekt inlägg som nådde Crouch. Crouchs nick gick på mål och jag tror alla inne på arenan hade räknat in 1-0 till Tottenham där men den inlånande målvakten Fuluop hade andra tankar, med en lysande räddning lyckades han hålla kvar City i matchen.

 

Crouch skulle dock få sin revansch, med endast 8 minuter kvar av matchen kom Kaboul om Bellamy på högerkanten och slog ett stenhårt skott/inlägg som Fulop lyckades parera ut bollen men där kom igen mindre än Peter Crouch som bara hade att sätta bollen i det öppna målet och 1-0 för Tottenham var ett faktum.
Efter målet bytte City in Santa Cruz medan Tottenham bytte ut den lysande Luca Modric och in kom Palacios för att försvara ledningen. Den väntande anstormningen kom häpnadsväckande aldrig från Manchester City, det var istället Tottenham som kontrollerade spelet och hade även den bästa chansen då den inbytta Pavlyuchenko gjorde en fin prestation men den för dagen bästa City spelaren Fulop lyckades rädda.

 

Det var rejäla glädjescener som utspelades inne på City of Manchester Stadium efter slutsignal, Tottenham var klara för Champions League spel nästa år efter att ha vunnit matchen med 1-0 och skaffat det ointagliga 4poängsledningen inför sista omgången.

 

Detta var enligt mig en seger för fotbollen, Tottenhams seger idag visade att pengar inte kan köpa allt i fotbollsvärlden, jag är övertygad om att stora delar av fotbollsengland satt och hoppades på Tottenham idag oavsett vilka man hejar på annars. Folk gillar inte klubbar utan själ som har köpt ihop ett helt lag likt Manchester City.

 

*******

Övrigt

• Ingen direkt överraskning att Rooney tog storslam på Manchester Uniteds prisceremoni igår.          Fans Player of the year, Players player of the year samt att hans makalösa mål mot Arsenal på Emirates tilldelades årets mål. Vilken säsong detta har varit för Wayne Rooney, hoppas verkligen formen håller i sig även under vm.

 

• Chelsea lyckades igår vinna FA youth cup efter att ha besegrat Aston Villa i finalen på Stamford Bridge med 2-1, en tung vecka för Villa då utöver detta man förlorad finalen i reservlagsserien mot United på straffar på Old Trafford (3-3 efter full tid) Man blev också i söndags bortspelade från Champions League chansen efter debaclet mot Mancester City på Eastlands.

 

****

What the Papers say

• Det ryktas att United ska göra en storstädning i sommar, Ben Foster, Dimitar Berbatov och Michael Carrick sägs vara de namn som ligger närmast en flytt. Inget av dessa namn känns otänkbart, Foster har nyligen sagt i media att han förväntar sig att lämna klubben i sommar, Berbatov har inte gjort något United fans glad varken förra eller detta år och kan mycket väl säljas. Carrick är väl det minst troliga av dessa namn men han är ändå snart 30 och har under de två senaste säsongerna inte alls varit den Carrick United värvade under 2006.

****

Inför VM

• Goda nyheter för England den senaste tiden, Rooneys ljumskskada visade sig inte vara allvarig, Ashley Cole har kommit tillbaka efter skadeuppehållet och verkar ha behållit sin gamla goda form. Glädjande är även att Aaron Lennon idag startade sin första match under 2010, att få Lennon i form tror jag är mycket viktigt för England i sommar då ersättaren Walcott inte är tillräckligt bra.

 

Chelsea lyckades alltså besegra Liverpool med 2-0 och Premier League känns nu avgjord.

Liverpool öppnade bäst och hade flera bra chanser under de första 30 minutrarna, däribland Aquilanis distansskott i ribban. När man satt och väntade på att Liverpools ledningsmål skulle komma slår Gerrard en hemåtpass mot Reina, problemet med detta är att Drogba uppfattar detta och hinner först på bollen och rundar Reina och rullar enkelt in 1-0. Om ni trodde att domare Wiley haft tillräckligt mycket bekymmer iår så trodde ni fel, Mascherano som förövrigt såg väldigt obekväm ut i sin högerbacksposition missade markering på Kalou och han var förbi, när sedan han bakifrån hakades i av Lucas väntade hela Anfield på straff men den uteblev, något som kan tyckas väldigt konstigt när man beskådat repriser då Lucas helt klart är i kontakt med Kalou.

Chelsea ökar tidigt i andra halvlek ut till 2-0 genom Frank Lampard och resten av halvleken känns som en ända lång transportsträcka. Efter matchen är Liverpoolfansen stora nog att gå ut och tacka publiken för säsongen, i högtalarna ekar You´ll never walk alone och det är stort att både fans och spelare tackar varandra trots att säsongen inte blivit som man räknat med. Som det såg ut så visade inte Benitez några tecken på att detta var hans sista match på Anfield, något som vi vilket fall som helst kommer få höra en hel del angående i sommar.


Resultatet från Liverpool var inte det beskedet United spelarna hade hoppats på inför matchen mot Sunderland. Trots detta lyckades man slå tillbaka Sunderland med 1-0 efter mål av Nani, enligt rapporter borde segern ha varit bra mycket större om man satt sina målchanser, Berbatov missade två och Michael Carrick missade ett gyllene läge. Tyvärr hade jag ingen chans att se matchen på grund av att jag själv spelade match.

Chelsea leder alltså Premier League med 1 poäng inför sista omgången och man möter Wigan hemma, och ingen kan på fullaste allvar få mig att tro att Wgan kommer att plocka poäng från ett guldhungrade Chelsea inför hemmapubliken.

• Värt att nämnas är att Owen Hargreaves idag gjorde comeback i Premier League sammanhang efter ca 1,5 år på skadelistan. Sedan Owen spelade var i September 2008, hoppas verkligen att hans knä håller och att han kan vara tillbaka på allvar nästa år, något som kan klassas som ett riktigt bra nyförvärv för Manchester United med tanke på de senaste årens skadehelvete.

• I och med Drogbas mål idag klev han upp på samma antal gjorda mål som Wayne Rooney, 26 var.
  Motståndet i sista matchen känns jämbördigt då Chelsea spelar mot Wigan hemma medan Manchester United tar emot Stoke även det på hemmaplanen.

Imorgon avgörs med allra största sannorlikhet Premier League, Chelsea som har allt i egna händer möter Liverpool på Anfield och Manchester United reser till Stadium Of Light och spelar mot Sunderland.
Det känns aningen komiskt att det är just Liverpool som kommer avgöra årets säsong, det Liverpool som var avsågade från ligatoppen redan i Oktober, de som inte äns lyckades kvalificera sig för slutspelet av Champions League, trots denna miserabla säsong ligger det i deras händer vart pokalen ska hamna.

Bottenstiden är avgjord och det blir Portsmouth, Hull & Burnley som får lämna högstaligan.
Känns inte som att man kommer sakna något av lagen, Fratton Park är alltid trevligt men det man framförallt kommer att sakna är Hull-spelaren Jimmy Bullard, vilken underhållare. Titta bara på detta klipp.
http://www.youtube.com/watch?v=QC2Ady-WfMA
Något som är intressant är att Portsmouth idag i och med segern mot Wolves hade passerat både Hull och Burnley om man bortsett från de 10 minutpoängen laget tilldelades, Avram Grant har verkligen fått fart på det sjunkande skeppet och jag tror inte det blir någon "walk in the park" för Chelsea i FA cup finalen.

Birmingham säkrade idag i stort sett niondeplatsen som även är klubbens bästa placering någonsin i Premier League, ännu än gång har det visat sig vara effektivt för nykomlingar att satsa på rutinerade Premier League spelare, Stephen Carr & Lee Bowyer tex.

Manchester City besegrade Aston Villa med 3-1 efter mål av Tevez, Adebayor & Bellamy, samtidigt längre söder ut gjorde Tottenham sitt jobb och besegrade Bolton, segersiffrorna skrevs till 1-0 efter en riktig projektil av Huddlestone. Dessa resultat innebär att det blir en ren final på Onsdag. Just denna final är inte riktigt som andra finaler, man spelar varken om en pokal eller äran, man spelar om den så viktiga fjärde Champions League platsen. Något som för iallafall en av dessa klubbar kan betyda mycket mer än en titel iår.
Liverpool har fortfarande en teoretisk chans att kvalificera sig för Champions League men det händer inte.

Avgörandet kommer att ske på Onsdag på The City Of Manchester Stadium, City måste vinna medans det räcker för kryss för Spurs. Målvaktsproblem är något som båda lagen ser ut att ha på Onsdag, som ingen har undgått har City lånat in Martin Fulop från Sunderland i veckan för att åtgärda sina målvaktsproblem. Det ska bli intressant att se om Spurs väljer att försöka göra något liknande, den på senaste tiden lysande Gomes skadade sig i låret idag under de sista minuterna mot Bolton och fick spela de sista minutrerna hårt lindad och det såg inte alls bra ut, och med sin andramålvakt skadad så ska det bli intressant att se vad gamle Harry hittar på.

Sen är det då titelstriden, som så många gånger under de senaste fem åren så är det Chelsea och Manchester United som gör upp om det. Det har förmodligen varit den mest svängiga Premier League säsongen någonsin, så många förändringar i tabelltoppen har serien aldrig haft. Jag vet inte hur många gånger man har trott att det har varit avgjort. Chelsea har haft chans att rycka ett flertal gånger men misslyckats, United och också haft chansen, trots Arsenals förluster mot United och Chelsea under en vecka så kändes även de ett tag som en titelaspirant men de lyckades inte heller vinna när det så väl behövdes.
När Chelsea besegrade United med 2-1 på Old Trafford var övertaget tillbaka hos Chelsea, när Manchester veckan efter spelade 0-0 mot Blackburn utan den skadade Wayne Rooney kändes det som att det en gång för alla var klart, det återstod 4 omgångar och Chelsea hade en ledning på 4 poäng.

Men vi har lärt oss att vi aldrig ska räkna ut Manchester United, klockan tickade upp mot 90 i det så prestigefyllda derbyt mot City, Chelsea var på väg mot 3 poängs ledning med "one game in hand".
Evra tog en löpning på kanten, Ireland orkade inte följa Scholes, bollen gick mot Scholes panna. Det var 1-0 när klockan hade tickat in i den 93.e minuten.
Det märktes att Chelsea var skakade när de klev ut på White Hart Lane några timmar senare. Tottenham gjorde både 1 och 2-0 och hade bud på mer, när John Terry blev utvisad i den 75e minuten så kändes matchen avgjord, att Tottenham inte lyckades göra mer mål är ett under, istället reducerade Frank Lampard på stopptid men roligare än så blev det inte. Det skiljde nu bara en poäng mellan de två klubbarna med tre omgångar kvar.
United slog Tottenham i nästa omgång och satte press på Chelsea, denna gång lyckades de bättre och slog tillbaka Stoke med 7-0.
Chelsea är alltså en poäng före United med två omgångar kvar, vilken rysare detta kommer bli.

Jag vågar inte tippa hur det kommer sluta, vad jag än har sagt under denna säsong har det varit fel.

Chelsea - Hull 1

Blackburn - Manchester City  X

Portsmouth - Fulham  X

Wolves - West Ham  2

Aston Villa - Wigan  1

Bolton - Sunderland  1

Stoke - Burnley  1

Everton - Arsenal  X

Manchster United - Birmingham  1

Tottenham - Liverpool  2

Årets Spelare: Wayne Rooney
Ronaldos frånvaro kommer ge Rooney chansen att visa hur bra hen egentligen är.

Årets Skyttekung: Fernando Torres
En relativt skadefri Torres vinner skytteligan iår, inget snack om saken.

Årets Positiva Överaskning: Sunderland
Ett mycket bra nyfövärv i Cana, ny tränare i Steve Bruce som jag tror kommer göra succé som manager för The Black Cats.

Årets Negativa Överaskning: Portsmouth och Manchster City i viss mån
Vet inte om man ska kalla det för överaskning om Pompey går dåligt, man har tappat sina två största stjärnor i Crouch till Spurs och Johnson till Liverpool, klubben har inga pengar och man ska vara glada om man lyckas undkomma nedflyttning.
Det har snackats i media om att City ska slå sig in bland topp 4, att det inte längre heter Fantastic 4 utan Fantastic 5.
Jag tror absolut inte Manchester City kan nå upp till dessa förväntningar, laget ska vara hur nöjda som helst med en sjätteplats för enligt mig är laget inte bättre än så, Fotboll handlar om balans i laget och det har inte City.



När transfer fönstret är slut återkommer jag med topp 10 listor i både de bästa och de sämsta värvningarna.

Imorrn drar årets säsong igång och jag antar att ni är lika exalterade som jag, tyvärr har jag själv match imorgon och missar premiären mellan Chelsea och Hull men jag har tänkt att se Blackburn-Manchester City och Everton-Arsenal imorgon, två riktigt intressanta matcher om ni frågar mig, jag återkommer antingen i morgon kväll eller på söndag med kommentarer från lördagens matcher, troligen söndag.

Lämna gärna kommentarer vem ni tror blir årets spelare, skyttekung osv.

1. Chelsea
2. Manchester United
3. Liverpool
4 Arsenal
5 Everton
6 Manchester City
7 Aston Villa
8 Tottenham
9 West Ham
10 Fulham
11 Sunderland
12 Wigan
13 Bolton
14 Birmingham
15 Stoke
16 Blackburn
17 Portsmouth
18 Wolves
19 Hull
20 Burnley

Detta är alltså min Premier League tabell efter mycket ändrande fram och tillbaka.
Topp 3 känns nästintill omöjligt att tippa, men valet föll på Chelsea tack vare att de egentligen är det ända topplaget som förstärkt laget i sommar.
Innan Liverpool sålde Alonso så hade jag tippat att de skulle vinna sin efterlängtade Premier League titel, men så mycket tror jag alltså att den försäljningen betyder för klubben.

Platserna 8-13 och 14-20 känns som ett riktigt getingbo där lagen kan sluta hur som helst, Sunderland tror jag blir årets positiva överaskning och kan mycket väl sluta högre upp än vad jag tippat dem, Jag hoppas även att Managers som Roy Hodgson och David Moyes som har gjort mycket för sina klubbar med små resurser kommer att gå bra iår.

Vad tror ni om årets tabell?
Hur kommer topp 4 se ut? kommer dominasen brytas av Fantastic 4, vilka ska i så fall bryta den?
Hur Ska Manchster Citys satsning gå?
Vilka åker ur?
Vilka blir årets positiva/negativa överakning i ligan?

Gör gärna er röst hörd och säg vad ni tycker.

Beklagar att det inte har kommit upp några nya inlägg på senare tiden, har helt enkelt inte haft tid.

Men nu kör vi, under morgondagen kommer det komma upp listor där jag spår hur denna Premier League säsong kommer sluta och även en Tabell, jag hoppas på att få med er och diskutera listorna och tabellen och göra era röster hörda.

Hoppas ni kan hitta tillbaka för det är roligare att skriva om ni är många som läser och är inblandade i diskussionerna.

På återseende imorgon.

Sedan Ruud Van Nistelrooys glansdagar i Manchester United har klubben saknat något, en anfallare som gör det anfallare ska göra, mål.
Jag tror och hoppas att Owen kan bli denna nya måltjuv som man saknat så mycket, en spelartyp som Andy Cole, Dwight Yorke, Ole Gunnar Solskjaer och Ruud Van Nistelrooy, en spelare som långa stunder är helt osynlig men han gör det han ska, han är på rätt plats när chansen dyker upp.

Jag måste först säga att jag trodde det var ett skämt när jag av en kompis fick höra att Owen var klar för United, jag menar, den Owen som växte upp och spelade 216 ligamatcher för de bittra rivalerna från Merseyside, den Owen som inte ens spelat 50 % av matcherna för Real Madrid och Newcastle de senaste fem säsongerna på grund av skadebekymmer.
Har gubben blivit galen? Tror jag var en tanke som dykt upp hos många fotbollsintresserade runt om i världen, När det något vecka senare blev känt att Owen kommer bära nummer sju för United blev frågetecknen ännu större, nummer sju som burits av legender som George Best, Bryan Robson, Eric Cantona, David Beckham och nu senast Cristiano Ronaldo.
Skulle en skadedrabbad gammal Liverpoolare ta över denna tröja?


Men ju mer jag tänkte igenom detta, vad vill egentligten Ferguson med detta? kändes det mer och mer självklart, han vill han en målskytt, en anfallare som gör mål på sina chanser, Berbatov och Rooney är två riktigt bra anfallare men några vassa avslutare kommer de aldrig bli kända som.
Ronaldo gjorde förra året 18 liga mål och året innan det gjorde Portugisen helt otroliga 31 Premier League mål, ingen kan väl på fullaste allvar tro att Antonio Valencia kommer att kunna göra lika många mål som Ronaldo, det är inte heller någon som kräver det av honom.
Jag tror att Wayne Rooney kommer få sitt absoluta genombrott iår och bli den riktiga världsspelaren man väntat på i så många år, han kommer få mer bollar när Ronaldo är borta och spelet kommer kretsa mer runt honom, men faktum kvarstår Rooney är ingen målskytt, Rooney är en spelare som med sin enorma vilja och spelförståelse skapar ytor och lägen åt sina medspelare, hur många av Ronaldos mål de senaste två säsongerna har inte Rooney haft lika stor del i?


Det är här Michael Owen kommer in i bilden, Owen kommer med all största säkerhet vara tredjevalet som anfallare i Manchester United iår, men när Owen får spela tror jag han kommer göra exakt vad han ska och det är mål.
Owen har hittils spelat ca 90 minuter för Manchester United, 2 matcher och han har gjort 2 mål, visserligen mot svagare motstånd men faktum kvarstår, det är Owen som har varit på rätt tillfälle när chanserna dyker upp, det är Owen som har avslutat utan att tveka när chanserna dykt upp.


Ge gärna era synpunkter om värvningen av Michael Owen, vad tror ni om Owens säsong?

Craig Bellamy, Robinho, Carlos Tevez, Roque Santa Cruz, Emmanuel Adebayor.

Vad har dessa spelare gemensamt?
1. De spelar för Manchester City.
2. De har under det senaste året köpts in för mycket dyra pengar, sammanlagt 120,5 miljoner £ ca 1,6 miljarder svenska.
3. De spelar anfallare.


Det är för mig helt ofattbart hur man kan lägga dessa pengar på anfallare när som i Citys fall sin svaga länk är försvaret.
Mediokra spelare som Wayne Bridge, Richard Dunne, Nedum Onuoha, Pablo Zabaleta, Tal Ben-Haim duger inte om man ska försöka slå sig in bland topp 4.

Manchester City använde sig förra året av ett 4-3-3 spel, och det jag undrar hur ska man få in alla dessa klasspelare som räknar med mycket speltid på dessa tre platser? spelare som Shaun Wright-Phillips, Benjani, Bojinov kommer också vilja slåss om dessa tre platser jag förstår inte hur detta ska gå ihop.
Carlos Tevez som valde att lämna ärkerivalen Manchester United på grund av för lite speltid, hur kommer han reagera om det blir bänken i några matcher, Robinho har jag mycket svårt att tro klarar av att spendera tid av säsongen på bänken och Adebayor är väl inte känd som den bästa lagspelaren i ligan om man säger så.

Så varför gör då City så här? värvar stjärnspäckade offensiva stjärnor men låter sitt svagaste kort vara, visst man har försökt att värva John Terry och Joleon Lescott utan större framgångar men kan det vara så att ägarna från Abu Dhabi har ett finger med i spelet? Att de kräver stora namn till klubben och endast är redo att kasta upp miljontals pund för de riktigt stora namnen? Är detta verkligen den Silly Season Mark Hughes räknat med, en mittfältare och tre anfallare, måste säga att jag tror att värvningen av Barry kommer bli succé.
Jag har inte svaret, men det är förbryllande.

Vad tror ni om Manchester City inför säsongen 09/10 kommer man få balans i laget med alla dessa stjärnvärvningar och kommer defensiven att hålla? Diskutera gärna.

 Här kommer ni kunna läsa om det viktigaste som händer i den Engelska fotbollvärlden, med inriktning på högstaligan. Jag ska försöka att uppdatera bloggen varje dag, förhoppningsvis blir det stor variation mellan inläggen, korta inlägg kommer varvas med långa inlägg och krönikor om intressanta ämnen.

 Jag hoppas att med er läsare få igång intressanta diskutioner i kommentarsfältet.